Tämä vehmaalaisen peuran nahka - huomaa miten hyvä osuma tarkalta metsästäjältä, luodin reiän mukaan napakymppi (tämä kuvassa alaselässä näkyvä pieni reikä on ilmeisesti parkitsijan syntejä) - on parkittu koivun, raidan ja harmaaleppän kuoriliemessä. Tavoitteena oli puoliparkki, mutta vain niskaosasa jäi puoliparkiksi.

Detta hjortskinn från Vemo - lägg märke till jägarens träfttsäkerhet, det var enklar fullträff (litet hål i nedre delen av ryggen räknas till garvarens syndaregister)  - är garvat i barkbadet av björk, sälg och gråal. Målsättningen var att lämna ett rårand i skinnet, men det lyckadet bara i nackdelen, resten av huden blev genomgarvat.

Niskaosasta päätin kokeilla juomaleilin valmistusta. Leilin tulpan tein hirven sarvesta.

Av nackdelen beslöt jag prova tillverka en lägel. Proppen tillverkade jag av et älghorn.

 

Tyttäreni totesi tämän peurannahan sopivan hyvin yhteen farkkujen kanssa. Aloimme pohtia voisimmeko yhdistää rikki menneet farkut ja nahan jollakin tavalla. Tuloksena syntyi laukku. On mukavaa ja tuottavaa ideoida yhdessä!

Min dotter konstaterade att detta hjortlläder passar väldigt bra ihop med jeans. Vi började fundera hur skulle vi kunna kombinera ett par söndriga jeans med läder. Det blev en väska. Det är trevligt och resultatrikt att skapa tillsammans!

Noin 1/3 nahkaa on jäljellä käytettäväksi.

Ungefär en tredje del av huden fins kvar till användning.